Bränsle och energikällor

Inte lätt att beräkna restid och bränsleåtgång

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut kan det här med att räkna ut både restid och bränsleåtgång. Det är inte så lätt som att multiplicera bilens bränsleförbrukning med antal körda kilometrar. Då VTI gör bränsleförbrukningsmätningar tar man hänsyn till betydligt fler parametrar.

Man utgår i sina mätningar från fordon som är på väg under verkliga trafikförhållanden, inte endast teoretiska modeller.

 

Mätverktyg
Till sin hjälp har man flödesmätare och ett simuleringsprogram som man utvecklat de har också utvecklat simuleringsprogrammet VETO, vari man på ett detaljerat sätt kan beskriva egenskaper hos en väg och ett fordon. Variabler som har betydelse för beräkningen av energiåtgången.Beräkna restid bränsleåtgång 1

 

Förklaringsvariabler
Ett resultat från flödesmätaren som angivit hur mycket bränsle som gått åt kompletteras med andra förklaringsvariabler som registrerats parallellt. Det handlar om körförloppet, har man stannat vid trafikljus, stoppskyltar eller övergångsställen. Annat som påverkar är växelläget förändringar under färden och den tid som bränslemätningen pågick. Därtill kommer de vägförhållanden som var rådande under mätningen, var det motorväg, grusväg eller var framfördes fordonet i stadsmiljö. Kördes bilen på underhållna gator och vägar, eller på blandat underhåll. Därtill undersöker man de meteorologiska förhållandena som rådde under mätningen; Var det snö på vägbanan vid mätningstillfället, hade vägen plogats, regnade det, var det tö eller ett torrt och grusfritt väglag.

 

Bränsleförbrukning utifrån körbeteende
Körbeteendet påverkar i regel bränsleförbrukningen mer än vi vanligtvis tror.

Gabriella Eriksson, forskare på VTI, lade fram sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, vari hon i sin studie kom fram till att bedömningar av medelhastighet, tidsvinst och bränsleåtgång systematiskt avviker från fysikaliska mått.

Hennes resultat indikerar att vi tenderar att dels överskatta den tidsvinst vi kan göra genom att öka farten vid redan höga hastigheter, samtidigt som vi underskattar hur mycket tid vi kan köra in när vi ökar farten från låga hastigheter.

 

En simulatorstudie
I sin avhandling har Gabriella Eriksson, i en simulatorstudie med tjugofyra deltagare, undersökt vår förmåga att räkna ut tidsbesparing i förhållande till hastighetsökning. Hon har även undersökt vår förmåga att beräkna bränsleåtgång och medelhastighet i relation till faktiska förhållanden. Något som framkom i studien var att lastbilsförare i allmänhet, tenderar underskattar den  bränslebesparing som kan erhållas genom hastighetssänkningar. Det vill säga en sänkt hastighet reducerar bränsleförbrukningen mer än vad de bedömt. Alltså med en något sänkt hastighet skulle bränslekostnaderna kunna reduceras.

Här är det av vikt att konstera att det kan vara en god idé att dieseloptimera bilen för att nå bästa resultat på ditt fordon, något som Dieselkraft kan bistå med.
Gabriella Erikssons avhandling kan komma att resultera i förbättrad framtida design av olika befintliga och nya förarstödssystem.

Taggar: